Varför kan inte matavfall och svartvatten gå i samma ledning?

Nere i Europa (som vi till stora delar har kopierat delar av systemet ifrån) så är det vanligaste att matavfall från köksavfallskvarnar och svartvatten transporteras i samma ledning. Det har fördelen att det finns möjlighet att spara in på insamling av matavfall med separata kärl. Man har även sett att svartvatten och matavfall från kvarnar har samma koncentration av näringsämnen och organiskt material vilket gör dem lämpliga att hantera tillsammans i till exempel rötkammare och på så vis spara in kostnader för behandlingen. Systemet i Helsingborg är ett utvecklingsprojekt där vi vill testa olika delar av systemet och vi har därför valt att hålla matavfall och svartvatten separat i olika ledningar. Framförallt av två orsaker:

1. Vi vill se om matavfallet blir för utspätt för att kunna användas för näringsåtervinning med kemisk extraktion (så kallad struvitfällning och ammoniakstripping) och i så fall kunna testa andra typer av näringsåtervinning (som till exempel fermentation, direkt biologisk assimilation eller indunstning).
2. Det är olika typer av föroreningar i matavfall och svartvatten. I svartvatten har vi i stort sett alla läkemedelsrester som lämnar hushållen och i matavfallet tror vi att vi kan hitta rester av kemikalier från livsmedelskedjan. I gråvattnet spekulerar vi att vi kommer att hitta rester från ”personal care products” (PCP)  och mikroplaster. Dessa hypoteser kommer att undersökas under utvärderingen av systemet och därefter kan man dra ytterligare lärdom om exempelvis matavfall och svartvatten bäst bör hanteras separat eller gemensamt.

Sammantaget kommer vi att väga samman för- och nackdelar med samhantering av svartvatten och matavfall inom ett par år vilket skall ge rekommendationer om man kan överväga att samla in fraktionerna i samma ledning eller inte.